Ett liberalt parti
Register
Advertisement

Bakgrund[]

Texten bygger på Piratpartiets upphovsrättspolitik.

För en balanserad upphovsrätt[]

Upphovsrätten skapades för att gynna samhället genom att uppmuntra till skapande, utveckling och spridning av kultur. För att uppnå dessa mål krävs en balans mellan samhällets krav på tillgänglighet och spridning och samhällets önskan om existensen av incitament för mer kulturskapande.

Dagens upphovsrätt är i obalans. Ett samhälle där kultur och kunskap är fri och åtkomlig för alla på lika villkor gynnar hela samhället. Uphovsrätten har traditionellt rättfärdigats för att den uppmuntrar skapande. Men i ett samhälle där kostnaderna för att skapa och distribuera kultur och kunskap har kollapsat -- vem som helst med en dator och en internetuppkoppling förfogar över kulturella produktions- och distributionsmedel som bara för ett eller ett par decennier sedan var förbehållet ett fåtal stora oligopolföretag -- förlorar upphovsrätten den betydelse den en gång hade. Skapandet behöver inte längre uppmuntras genom statliga privilegier till upphovsrättsindustrin. Därför är dagens lagstiftning i behov av reformering. Upphovsrättsindustrins utbredda och systematiska missbruk av dagens upphovsrätt motverkar aktivt upphovsrättens syften genom att det begränsar både utbudet av kultur och tillgången till kultur.

En upphovsrättslagstiftning som inte är anpassad efter de förändrade tekniska förutsättningarna för att producera och konsumera kultur kommer att cementera omoderna affärsmodeller för musik, film och andra uttrycksformer, inte skydda kreatörerna. Det kommer på sikt att skada förutsättningarna för ett dynamiskt kulturliv i framtiden.

För att återställa balansen i upphovsrätten bör följande förändringar i lagstiftningen genomföras:

Fri fildelning[]

Den tekniska utvecklingen har gjort det möjligt att sprida kultur över hela världen till nästan ingen kostnad alls. Det är en fantastisk ny möjlighet som har öppnat sig, och som ska bejakas. Den ifrågasätter dessutom hela den traditionella kulturpolitiken som i första hand handlat om att just tillgängliggöra modern kultur och själva kulturarvet.

Allt icke-kommersiellt inhämtande, nyttjande, förädlande och spridning av kultur skall uttryckligen uppmuntras. Lagstiftningen skall ändras så att det görs helt klart att den endast reglerar användning och kopiering av verk i kommersiella sammanhang. Att dela med sig av kopior, eller på annat sätt sprida eller använda annans verk, skall aldrig vara förbjudet så länge det sker på ideell basis utan vinstmotiv.

Fri sampling[]

Det bör vara lagligt att bearbeta och återanvända delar av gamla verk om upphovsmannen till verket nämns.

Kortare kommersiell ensamrätt[]

Stora delar av underhållningsbranschen som den ser ut idag bygger på upphovsrättens bestämmelser om ensamrätt att utnyttja verket kommersiellt. Den ensamrätten ska bevaras när det gäller kommersiell användning.

Men dagens skyddstid - livstid plus 70 år - är absurd. Ingen investerare gör någonsin kalkyler med så lång återbetalningstid. Ingen kan påstå att den i praktiken nästan oändliga skyddstiden är nödvändig för att locka kapital till underhållningsbranschen. Däremot leder den till många negativa konsekvenser för dem som vill bevara eller bygga vidare på klassiska verk. Därför ska skyddstiden förkortas till en nivå som är rimlig ur både samhällets och investerarens synvinkel.

Slopa kassettavgiften[]

Kassettavgiften är den avgift som läggs på alla tomma lagringsmedia som t.ex. CD- och DVD-skivor samt MP3-spelare som säljs i Sverige. Avgiften är tänkt att kompensera för det inkomstbortfall för upphovsrättsinnehavaren som sker när en privatperson för eget bruk gör en laglig kopia av till exempel en CD-skiva, t.ex. för att ha i bilen eller i sommarstugan. Kassettavgifen bör avskaffas.

Skrota IPRED[]

Onsdagen den 25 februari kommer riksdagen att rösta om den proposition som bygger på genomförandet av Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/48/EG av den 29 april 2004 om säkerställande av skyddet för immateriella rättigheter (det s.k. civilrättsliga sanktionsdirektivet), IPRED-lagstiftningen. Lagen ger upphovsrättsägare rätt att kräva att internetleverantörer lämnar ut namnet på ägaren till en viss IP-adress som har använts för fildelning, och sedan möjlighet att stämma denna person i en civilrättslig process. Lagen ger därmed upphovsrättsägare möjlighet att ta på sig polisens uppgifter, och bryter dessutom mot proportionalitetsprincipen. Sverige kan inte välja att inte direktivet, däremot finns det ingen skyldighet att utforma lagen på ett sådant sätt att upphovsrättsägare ges rätt att kräva internetleverantörer på ägare till IP-adresser.

Advertisement