Politikens bakgrund[]
Utgångspunkten här är den rapport om integritet som folkpartiets partistyrelse antog sommaren 2008, och som sedan diskuterades på folkpartiets partiråd i början av oktober. Gruppen som skrev rapporten skulle enligt direktiven inte behandla frågorna om buggning och signalspaning där partiets tidigare ställningstaganden skulle gälla. Styckena om signalspaning nedan är alltså nyskrivna.
I januari i år publicerades integritetsskyddskommitténs betänkande Skyddet för den personliga integriteten - Bedömningar och förslag SOU 2008:3 DN-debattversionen av utredningen finns här.
Inledning[]
Varför är det viktigt att staten skyddar medborgarnas personliga integritet?
Politik i punkter[]
Skapa ett samlat grundlagsskydd för den personliga integriteten. Inför en generell paragraf i regeringsformen om individens rätt till skydd för sin integritet gentemot det allmänna. Denna paragraf ska inte bara vara en "ändamålsparagraf" utan fastslå gränser bortom vilka en kränkning av individens integritet är grundlagsvidrig. Inrätta en författningsdomstol för att förbättra prövningen av lagstiftningens förenlighet med grundlagen.
Utveckla lagstiftningsprocessen. I alla direktiv till utredningar om ny lagstiftning ska obligatoriskt ingå ett uppdrag att bedöma regelförändringars effekter för människors personliga integritet, på samma sätt som man i dag alltid bedömer effekterna för t.ex. jämställdheten, miljön och den regionala utvecklingen.
Riv upp, gör om, gör rätt. Den 18 juni 2008 införde Sveriges riksdag allmän avlyssning av svenska medborgare. Försvarets Radioanstalt (FRA) kommer att ges tillgång till all kabelburen kommunikation som passerar Sveriges gränser. Nästan all kommunikation, även inhemsk, passerar idag gränsen och kan därmed avlyssnas: e-post, sms, webbtrafik, chattar och mobil- och telefonsamtal. Ingen brottsmisstanke krävs. Alla behandlas som misstänkta. Avlyssningen sägs skydda mot odefinierade ”yttre hot”. I själva verket är den nya lagen i sig ett allvarligt angrepp på det öppna och fria samhället, i och med att staten bereder sig tillträde till medborgarnas privata kommunikation.
Lägg ner Datainspektionen – skapa Integritetsinspektionen. Datainspektionen fyller en viktig uppgift men har alltför snävt mandat kopplat till teknik. Den bör ersättas av en ny Integritetsinspektion med generellt mandat att bevaka hur regelverket till skydd för integriteten beaktas i myndigheternas arbete. Integritetsinspektionen ska också ha en övergripande roll som tillståndsmyndighet för integritetskänslig hantering av personuppgifter, inte bara för register utan också vid t.ex. kameraövervakning.
Stoppa ändamålsglidningen. Övervakning och registrering ska inte användas för andra syften än vad som var de ursprungliga motiven. Om samhällsutvecklingen gör att nya behov uppstår, måste det avgöras politiskt om dessa behov väger tillräckligt tungt för att vidga insamling och användning av uppgifterna. Den nya Integritetsinspektionen har en viktig tillsynsroll, och principiellt särskilt viktiga beslut måste tas i politiska organ.
Stärk JO. Justitieombudsmannen måste ges tillräckliga resurser för att kunna fullgöra sitt viktiga uppdrag och agera då myndigheters felaktiga handläggning drabbar människors integritet. JO måste också få ökade möjligheter att på eget initiativ göra myndighetsinspektioner utan att invänta anmälan från (vem?).
Uppvärdera ämbetsmannaansvaret. Offentliga tjänstemän som hanterar känsliga personuppgifter oaktsamt har ett personligt ansvar. Inte minst i ljuset av den tekniska utvecklingen, och de nya utmaningar som den personliga integriteten utsätts för, bör tjänsteansvarsbestämmelserna utredas och eventuellt skärpas.
Årliga ”integritetsrapporter” till riksdagen. Ge regeringen i uppdrag att i årliga skrivelser till riksdagen lägga fram sin beskrivning av hur människors personliga integritet påverkas av samhällsutvecklingen och lagändringar. På så sätt ges utrymme till en samlad analys och debatt av läget för den personliga integriteten.
Öka medborgarnas insyn. I dag är det näst intill omöjligt för den enskilda människan att få en samlad bild av hur mycket kameraövervakning, registerkartläggning och annat som hon utsätts för. Ta fram årliga rapporter som visar hur många tillstånd som beviljats m.m., och bryt ner statistiken regionalt och lokalt så att invånare i en viss kommun kan jämföra med läget på andra håll. Det ger också fakta till debatt och kritisk granskning.
Uppmuntra forskning om integritetsfrågor. Forskning om integritetsfrågor har stor betydelse för att öka kunskapen och bidra till samhällsdebatten. Den fria forskningen ska inte styras till sitt innehåll genom politiska direktiv, men däremot har staten en uppgift att ställa resurser till förfogande. Forskningsrådet bör tilldelas särskilda medel för forskning om integritetsfrågor i samverkan med universitet och högskolor.
Tryggheten börjar i vardagen. Den kraftiga ökningen av inte minst kameraövervakning beror delvis på att rättssamhället pressats tillbaka genom hårdhänta nedskärningar. Kameror kan bara vara ett komplement till civilkurage, brottsförebyggande arbete och en synlig, närvarande polis när det gäller att stärka människors trygghet.
Sammanhållen lag om kameraövervakning. Den ökade användningen av kameraövervakning och den tekniska utvecklingen ställer krav på en uppdaterad och sammanhållen lagstiftning. Denna måste utgå från en sammanvägning av respekten för den enskildes integritet och effektiviteten i det brottsförebyggande och brottsbekämpande arbetet.
Strama upp reglerna om kameraövervakning. Inför obligatorisk utbildning för den som är ansvarig för tillståndspliktig kameraövervakning. Samma utbildning ska också erbjudas den som ansvarar för kameraövervakning som enbart är anmälningspliktig. Gör tillstånden tidsbegränsade för kortare perioder. Ändra lagstiftningen så att den som fått sitt privatliv kränkt på grund av att inspelat material hamnat i orätta händer alltid ska kunna utkräva skadestånd direkt av tillståndshavaren, även om det inte kan bevisas vem som orsakat att materialet kommit på drift.
Övervaka övervakarna. Tillståndsplikt ska införas för kameraövervakning som i dag inte kräver tillstånd, bland annat inne på skolor och i allmänt tillgängliga utrymmen i flerbostadshus (såsom tvättstugor, trapphus m.m.). Samla all tillståndsgivning och tillsyn hos den nationella Integritetsinspektionen.
De boende ska säga sin mening. Innan övervakningskameror sätts upp i eller direkt utanför flerbostadshus ska obligatoriskt samråd ske med alla de boende. I dag har hyresgäster inte chans att påverka fastighetsägarens beslut.
Bromsa fartkamerorna. Trafikövervakning med kameror ska endast ske för tydligt angivna syften som inte kan tillgodoses på annat sätt, till exempel av trafiksäkerhetsskäl. Särskilt integritetskänslig trafikövervakning ska bli tillståndspliktig. Kartläggning av enskilda bilars genomsnittshastighet på längre sträckor ska inte tillåtas.
Stoppa läckage från biltullarna. Trängselskatten innebär en enorm uppbyggnad av information om enskildas rörelsemönster. För att motverka ändamålsglidning ska material från trängselskattestationer bara få lämnas ut till polisen vid utredning av allvarliga brott.
Nej till allmän DNA-registrering. DNA ska liksom uppgifter om fingeravtryck o.dyl. kunna registreras när det finns särskilda skäl, främst då personer är dömda eller skäligen misstänkta för brott. Ett allmänt DNA-register över hela befolkningen är oförsvarligt av integritetsskäl.
Nej till polisens användning av PKU-registret. PKU-registret har byggts upp av forskningshänsyn, inte för polisiär verksamhet. Folkpartiet liberalerna anser inte att polisen bör ges allmän tillgång till uppgifterna i PKU-registret. Eventuella undantag i extrema fall måste beslutas genom lag, såsom efter tsunamikatastrofen.
Sätt stopp för statens handel med personuppgifter. SPAR-registret, som innehåller personuppgifter om hela Sveriges befolkning, ska bara vara till för myndigheternas egna behov. Försäljning av uppgifter ur SPAR-registret ska inte tillåtas.
Bättre medborgarinformation. Öka informationen till medborgarna om vilka möjligheter man har att kontrollera uppgifter om sig själv i myndighetsregister. Via Integritetsinspektionens hemsida ska man kunna göra en samlad beställning av registerutdrag om sig själv.
Tydlig prövning av samkörning. Samkörning av uppgifter ur olika register är nödvändigt bland annat för att skydda socialförsäkringarna mot missbruk och fusk, men måste alltid föregås av noggrann prövning. Myndigheters samkörning av känsliga personuppgifter om en viss individ i olika register måste vara tillståndspliktig hos den nya Integritetsinspektionen. Generell samkörning av hela register ska beslutas genom lag.
Låt det privata vara privat. Inför ett förbud mot otillbörlig fotografering, filmning o.dyl. på platser där man har dragit sig undan insyn (till exempel provhytter, duschkabiner, kliniker och sovrum).
Stärk ungdomars skydd mot nätmobbning. Ändra lagen så att åklagare får lättare att väcka allmänt åtal när personer under 18 år utsätts för förtal och förolämpning, till exempel på nätet eller via mobilen.
Skydda elevernas integritet i skolan. Betyg ska även i fortsättningen vara offentliga eftersom de är myndighetsbeslut som ligger till grund för fortsatt utbildning. Skriftliga omdömen, individuella utvecklingsplaner och åtgärdsprogram är däremot en del av den löpande dialogen mellan lärare, elev och föräldrar och ska inte vara offentliga.
Stärk integritetsskyddet i privata biobanker. Lagen om biobanker i hälso- och sjukvården gäller endast för biobanker i offentlig eller privat vårdgivares regi eller som har bildats av prover som ursprungligen kommer från sådan verksamhet. Lagen gäller alltså inte för biobanker som skapas genom att t.ex. ett läkemedelsföretag samlar in vävnadsmaterial. För att stärka skyddet för den enskilde bör lagen även omfatta vävnadsprover som samlas in utanför hälso- och sjukvården, såsom i privata biobanker.
Skydda låntagarnas integritet. Ändra lagen så att sekretess för låntagares bibliotekslån, beställningar m.m. gäller för alla offentligt finansierade bibliotek, oavsett om de är statliga, kommunala eller entreprenaddrivna. Inför ett regelverk om obligatorisk gallring, så att uppgifter om avslutade bibliotekslån inte i efterhand kan knytas till en viss person.
Sätt stopp för hemlig övervakning på jobbet. Arbetsgivare ska inte i hemlighet kunna utsätta sina medarbetare för övervakning via t.ex. kameror, datasystem, GPSspårning eller liknande. Vilken form av övervakning som är försvarbar ska lösas avtalsvägen mellan parterna på arbetsmarknaden. Enskilda medarbetare ska också kunna anmäla övervakning till Integritetsinspektionen, som ska ha befogenhet att utreda och yttra sig över om en viss övervakningsform är motiverad.
Strama upp reglerna om belastningsregister. Den som har sonat ett brott och lever laglydigt ska inte straffas i evighet. Vid särskilt känsliga situationer, till exempel i yrken där man arbetar med barn, ska det liksom i dag vara obligatoriskt att begära registerutdrag om tidigare brottslighet. I andra fall ska arbetsgivare kunna begära tillstånd av Integritetsinspektionen, som bedömer om arbetets art gör det motiverat att begära ett sådant registerutdrag. Om tillstånd inte ges ska arbetsgivaren inte ha rätt att kräva utdrag.
Stoppa ”Lillebror” i näringslivet. Privata företags kunddatabaser blir ett allt större problem för integriteten eftersom människans personlighet visas i inköpsvanorna. Inför en tidsbegränsning på 3 år för samtycke till personuppgiftsbehandling, så att en näringsidkare blir tvungen att inhämta ett förnyat godkännande för att kunden ska kvarstå i registret. Överlämnande av personuppgifter till tredje part ska kräva separat förhandsgodkännande från den berörde.
Värna offentlighetsprincipen. Allmänna handlingars offentlighet är en förutsättning för insyn i myndigheters, domstolars och statsmaktens agerande, men också nödvändig för den fria och kritiskt granskande journalistiken. Det är undantagen från offentlighet (till exempel när det gäller särskilt känsliga personuppgifter) som ska motiveras, inte tvärtom.