Vi yrkar
Landsmötet ska uppdra åt partiledningen att verka för att granskningen av FRA utvidgas till att uttalat omfatta uppgifterna om att Försvarets Radioanstalt under flera år med bred håv samlat in och i sina databaser lagrat uppgifter om vanliga privatpersoners telefonsamtal och datakontakter.
Den 16 juni 2008 avslöjade SVT Rapport att Försvarets Radioanstalt under flera år med bred håv samlat in och i sina databaser lagrat uppgifter om svenska personers telefonsamtal och datakontakter (även benämnt som trafikdata). SVT publicerade även ett internt FRA-dokument som en anställd läckt där omfattningen av denna verksamhet diskuteras i termer av "all tillgänglig kommunikation lagras" och det framgår att det ska fortsätta även i framtiden. Dessa uppgifter ger en helt annan bild än vad som presenterats av regeringen att endast små informationsmängder sparas.
SVT Rapports avslöjande ska ses mot bakgrund av att många parallella lagförslag i och utanför Sverige rör inhämtning, lagring och granskning av trafikdata, snarare än avlyssning.
Två dagar efter SVT Rapports avslöjande antog riksdagen lagstiftning utan att först utreda varför det finns en avvikelse mellan regeringens beskrivning av FRAs verksamhet och hur den faktiskt bedrivs. Senare under sommaren kom nya avslöjanden i media där det framkom att FRA byter stora obearbetade trafikmängder med andra länder vilket berör vanliga svenskars kommunikation.
Tillåter den av riksdagen antagna lagstiftningen denna omfattande inhämtning, lagring och utbyte av uppgifter om vanliga svenskars kommunikation? Riksdagen och lagrådet har inte berört frågan vilket kan bero på att lagtexten och förarbetena fokuserar på FRAs försvarsunderrättelseverksamhet medan samma myndighets s k utvecklingsverksamhet förvisso nämns i lagtexten men behandlas mycket knapphändigt och omfattas av få begränsningar. Av lagstiftningens förarbeten och det läckta FRA-dokumentet framgår att den breda inhämtningen sker i utvecklingsverksamheten.
Datainspektionens granskning hösten 2008 har inte omfattat FRAs utvecklingsverksamhet utan varit begränsad till en lista på 103 namngivna svenskar som berörts av FRAs signalspaning. När krav från bl.a. centerpartiet och advokatsamfundet har rests om att SVT Rapports uppgifter ska utredas så har försvarsminister Tolgfors vägrat med hänvisning till att de skulle störa våra relationer med andra länder. Vidare har han hänvisat till kommande granskningar av Datainspektionen och en parlamentariskt tillsatt kommitté som ska redovisas 2011. Problemet är att granskningsuppdraget har begränsats genom att det ska "bedrivas så att det inte skadar Sveriges förbindelser och samarbeten med andra länder", dvs samma skäl som Tolgfors tidigare angett för att vägra granskning av utvecklingsverksamheten. Med andra ord, FRAs omfattande inhämtning, lagring och utbyte av uppgifter om vanliga svenskars kommunikation ska aldrig utredas. Detta väcker frågan om det finns en effektiv parlamentarisk styrning och kontroll över FRAs verksamhet.
Regeringens överenskommelse den 25 september 2008 med 15 punkter medför ingen av förändring av lagrummet som reglerar FRAs utvecklingsverksamhet (1 § 3 st signalspaningslagen).
Mycket av FRAs verksamhet måste hållas hemlig, t.ex. vilka personer, grupper, länder som är föremål för spaning, vilka krypton som FRA kan forcera och med vilka specifika länder som FRA samarbetar med. Däremot är det självklart att riksdagen och allmänheten får svar på frågan huruvida FRA lagrar uppgifter om vanliga privatpersoners kommunikation och utbyter dessa med andra länder. Vidare har Europadomstolen för mänskliga rättigheter förklarat att lagstiftning som rör avlyssning och övervakning måste vara klar och förutsebar. Regeringens ovilja att ge besked och klargöra saken skadar förtroendet för den svenska demokratin och FRAs verksamhet. Därför bör regeringen ge Datainspektionen och den parlamentariskt tillsatta granskningskommittén det uttalade uppdraget att granska FRAs utvecklingsverksamhet, redovisa inför riksdagen och allmänheten vilket syfte, omfattning och kontrollmekanismer denna verksamhet har och under vilka villkor uppgifterna får överlämnas till andra länder.